Vad tusan är nudging?

Vad tusan är nudging?

Den enkla förklaringen

Nudging är ett begrepp som dyker upp allt mer i olika sammanhang, men utan att användning eller definition alltid är så tydlig. Här kommer en enkel förklaring av vad detta beteendevetenskapliga begrepp innebär.

Av CHRISTIAN GÜNTHER-HANSSEN

2018-05-14

Det skrivs allt oftare om nudging i media på sista tiden i olika sammanhang. Man kan läsa om hur nudging är en ny spännande psykologisk metod för att främja miljön, förbättra folkhälsan eller öka trafiksäkerheten. Vad man dock sällan får läsa är vad nudging faktiskt är. Missuppfattnignar och oklarheter för dem som nyss stött på ordet står som spön i backen. Samtidigt drar nudgingexperter gränser mellan vad som är och inte är nudging på ett sätt som utifrån kan tyckas helt godtyckligt. Jag kommer i en liten serie inlägg försöka skapa klarhet i detta.

 

Vi börjar med en behändig definition. I sin enklaste version är den så här :

En nudge är en åtgärd som påverkar beteenden genom att använda mentala genvägar. En nudge får inte påverka valfriheten och får inte ändra beteenden genom pengar eller andra former av belöningar och straff.

Med andra ord, nudging är att få folk att ändra beteende, men att muta dem är fusk. Håller man sig till detta så är man på banan om vad en nudge är 9 av 10 gånger. Den tionde gången räcker inte denna förenklade definition, utan man behöver en mer detaljerad som vi kommer till i ett senare inlägg.

För att göra begreppet mer konkret än en definition så kommer jag som exempel förklara två åtgärder. De är ganska lika, men den ena är nudging och den andra är det inte.

Nudge symboliserad med elefanter.
Konceptet nudging symboliseras ofta med en stor elefant som ger en knuff till en liten.

Skattebetalning i Storbritannien

Det första exemplet kommer som så många andra nudgar från Storbritannien. Det problem man hade var att en hel del folk inte betalat in sin skatt i tid. Det gick åt mycket tid och möda för brittiska skatteverket att jaga dessa människor för att få in pengarna. Man skickade påminnelsebrev med hot om böter, och även om det funkade på vissa så var det fortfarande många kvar som inte betalat.

Lösningen var att tänka psykologiskt och göra en enkel ändring i påminnelsebrevet. Man skrev att ”9 av 10 av dina grannar har redan betalat sin skatt”. Detta gav en effekt som man annars inte väntat sig av en så väldigt enkel åtgärd. 15 % fler glömska skattebetalare betalade in sina pengar efter att ha fått det nya brevet jämfört med det gamla. Efter att ha genomfört detta i hela landet får brittiska skatteverket nu in 200 miljoner pund om året som man annars hade fått jaga eller inte fått in alls. 1

Anledningen att detta fungerar är för att människan är ett socialt djur. Vi vill därför vara som andra, även när det inte spelar någon roll. Grannarna får aldrig veta att du var försenad ändå. Ju närmare man är till gruppen man jämför sig med, och grannar är iallafall rent geografiskt nära, ju kraftigare blir denna effekt.

Vad gör då detta till en nudge? Vi kan redan se att det är en psykologisk lösning, så det är bra, men vi måste vara mer specifika än så. Åtgärden har två delar som båda måste finnas på plats för att något ska räknas som nudging. För det första ska den påverka beteenden. De där 200 miljonerna folk betalade in skvallrar om att den lyckades med detta.

För det andra ska den göra detta utan att påverka valfriheten och utan att använda straff eller belöning, vilket nästan alltid betyder att man inte ska använda pengar. Både straff och belöningar används väldigt ofta för att påverka beteenden. De är den klassiska piskan och moroten, som avgifter och rabatter. Även information om straff eller belöning räknas med här. Samma sak gäller rena förbud som begränsar valfriheten. Inget av detta får vara med vid nudging. Detta betyder att boten vid försening eller själva brevskickandet i britternas åtgärd i sig inte är nudging. Det centrala är formuleringen om grannarna, så det är ändringen av texten som är nudgen. Sen kan själva hotet om böter också ha en effekt, men det centrala är att resultatet blev ännu bättre med nudgen än utan.

Nudging får inte använda piska eller morot
En åtgärd får inte använda varken piskor eller morötter om den vill kallas nudging.

Kortbetalningar i Italien

Det andra exemplet kommer från Bergamo i Italien. Även här var det skattefrågor man satt och försökte lösa. Skattefusk är inte helt ovanligt i Italien, så därför försökte man få fler att använda bankkort vid sina köp. Ett köp med kort är mycket svårare för handlaren att fuska med än köp med kontanter.

Lösningen här var att skapa ett lotteri. Varje dag lottades ungefär 800 kronor ut bland dem som skickade in kvitton från sina kortbetalningar. Det bor 120.000 personer i Bergamo, så chansen för varje deltagare att vinna var inte särskilt stor, men ändå var folk väldigt villiga att delta. Antalet kortbetalningar ökade med 10 % av detta lotteri. 2, 3

Sättet denna lösning fungerar på är tämligen uppenbar; folk vill vinna de där 800 kronorna. Samtidigt använder även denna lösning psykologiska insikter. Värdet på den tid folk lägger på att skicka in kvitton borde vara mycket lägre än möjligheten att vinna. Från psykologin vet vi dock att folk är notoriskt dåliga på att bedöma sannolikheter, och överskattar därför chansen att ta hem kvittolotteriet. Resultatet av åtgärden blir därför mycket bättre än om staden t.ex. betalat 1 kr för varje av de 800 första kvittona som skickas in, även om skillnaden är i huvudsak psykologisk.

Så är detta en nudge? Den uppfyller kravet om att ändra på ett beteende, men nej det är inte en nudge. Kvittolotteriet använder en belöning för att få en effekt, även om den ligger nära nudging genom att använda psykologiska principer för att få belöningen att verka större än den är. Detta diskvalificerar lotteriet från att räknas som nudging.

 

I nio av tio fall så är det som sagt inte svårare än så. Om något påverkar beteenden, och inte använder belöning eller straff, då är det nudging. Om det påverkar något annat, till exempel åsikter, då är det inte nudging. Om det begränsar valfriheten eller använder belöningar och straff, då är det inte nudging.

Detta räcker som sagt för det mesta. Det tionde av de tio fallen är dock de jokrar som gör att den definition jag använt här inte klurar ut alla knutar och att man måste gå till den strikt akademiska definitionen av nudging. Den är knölig och innehåller en del gråzoner, vilket jag kommer förklara i ett senare inlägg.

1. Owain Service, Michael Hallsworth, David Halpern, Felicity Algate, Rory Gallagher, Sam Nguyen, . . . , Elspeth Kirkman. (2014). EAST: Four simple ways to apply behavioural insights. Behavioural Insight Team, London.

Hämtad 14 maj 2018 från http://www.behaviouralinsights.co.uk/wp-content/uploads/2015/07/BIT-Publication-EAST_FA_WEB.pdf

 

2.The European Nudging Network. (n.d.). The Use of Lotteries to Promote Card payments. Hämtad 14 maj 2018 från http://tenudge.eu/project/use-lotteries-promote-card-payments/

 

3. Detta är till skillnad från Storbritannien inte ett kontrollerat experiment, så resultaten är inte lika säkra. Den gör sig ändå bra som exempel i detta sammanhang. 

För den som vill utforska denna metod ytterligare så ska man notera att den hemsida Bergamo använde, www.cashlesscity.it, inte längre finns kvar och åvanstående källa är en andrahandskälla. Denna åtgärd var dessutom inte den enda staden använde enligt följande artikel från januari 2016: https://www.zdnet.com/article/cashless-payments-how-one-city-has-made-electronic-transactions-pay-off/