Nudge: Mellan Buzzword och Vetenskapsteori

Nudge: Mellan Buzzword och Vetenskapsteori

Nudging som begrepp har en precis akademisk betydelse. Samtidigt framgår det inte alltid och ordet använda på helt olika sätt i olika sammanhang. Detta utgör två olika trender som representerar två olika syften med att tala om nudging.

Av CHRISTIAN GÜNTHER-HANSSEN

2017-05-21

I mitt förra inlägg (som du hittar här) beskrev jag vad nudging är i stora drag, och i nästa inlägg kommer jag gå igenom nudginens mer exakta gränser. Här tänker jag dock flika in med en betraktelse på ordets faktiska användning, för det är svårt att förstå vad som pågår bara av att veta ordet betydelse.

Som jag sagt tidigare så används nudging i många sammanhang där betydelsen framgår ganska otydligt och ibland inte alls. Man får en rad exempel och så får man gissa sig fram till vad pudelns kärna är. Många av dessa framställnignar är i ett miljösammanhang, så händer det att folk tar pudelns kärna för att ha mer med miljö än beteende att göra. Eftersom nudging bara har med beteenden att göra vore det ett felaktigt intryck.

Ett sådant intryck hade den som påstod att sänkt moms på cykelreparationer var nudging. Detsamma gällde för den som med miljön i fokus föreslog en snålspolande kökskran som en nudge, trots att den inte alls får med beteenden i bilden.

Kort sagt, nudging används som ett buzzword. Det är självklart synd när folk förvirrar sig så långt att de missar beteendefokuset. Men samtidigt finns det en viss historisk ursäkt att inte alltid använda ordet som en exakt vetenskap.

 

Faktum är att nudging alltid har haft en viss karaktär av buzzword. Begreppet lanserades av Richard Thaler och Cass Sunstein i boken Nudge (verbformen nudging kom senare).  Där definierar de visserligen nudging på ett ganska formellt sätt, men de använder den inte med auran av någon större akademisk tyngd. Ordet var inte ens med i deras ursprungliga manus. Myntandet av Nudge kom istället från en förläggare som tyckte boken behövde en mer säljande titel.1Nudge blev ett begrepp som visserligen var definierat, beteendepåverkan utan pengar, men som användes i informella sammanhang.

Tar man en titt på Thalers akademiska artiklar2 på ämnet så får man leta länge för att se nudge dyka upp i texten. Överlag är nudge ett informellt ord utomlands. Brittiska regeringens Behavioural Insights Team kallas ofta för Nudge Unit, men trots att de publicerat en bok med titeln Inside the Nudge Unit kallar de väldigt sällan sina insatser för nudgar ens i blogginlägg. Användningen är likadan i USA och andra anglosaxiska länder.

Omslaget till boken Nudge.
Begreppet nudge myntades föga förvånande i boken Nudge.

Samtidigt så talas det om Nudge Theory. Kombinerat med det föregår ändlösa diskussioner i svenska nudgekretsar om vad som egentligen räknas som nudging. Diskussionerna blir omfattande, inte alltid om nudgen fungerar eller inte, utan om det räknas som en nudge. Det är alltså inte svårt att få ett intryck av att nudging inte bara är ett väldigt specifikt koncept, utan också ett helt forskningsområde.

Nu finns det inte någon Nudge Theory på riktigt; nudging är ett verktyg och alls ingen teori. Det är inte ett forskningsområde. Det ligger andra, mer omfattande, beteendevetenskapliga och beteendeekonomiska teorier bakom nudging. Att nudging ska vara väldefinierat är dock allmänt accepterat bland dem som har nudgefokus.

Källan till att man i Skandinavien synar nudging i sömmarna verkar vara Pelle Guldborg Hansen på Roskilde Universitet, det mest kända namnet inom nudging i norden. Pelle har satsat på begreppet. Han har startat företaget iNudgeYou och nätverket Danish Nudging Network, som sedan var med och grundade The European Nudging Network. Naturligtvis betyder det att Pelle gör vad han kan för att lyfta nudging som begrepp så det fortsätter vara populärt.

Det gör också att Pelle att med all önskvärd tydlighet etablerat gränsen för vad som är och inte är nudging. Han har skrivit en 20-sidors akademisk artikel där han diskuterar den formella definitionen av nudging, men citat och diagram och allt. Det slutar i en hel paragraf med komplicerade formuleringar. Säger man att nudging inte är ett luddigt buzzword så har man alltså något att hänvisa till.

 

Att använda nudging presenterar således ett dilemma. Dels ger den populärvetenskapliga användningen ett större genomslag. Dels ökar det risken för att nudging blir så mycket buzzword att det på sikt blir för otydligt för att fortsätta vara användbart. Det är därför kanske inte så konstigt att man använder nudging mer sällan i länder där genomslaget redan är störst, som USA och Storbritannien. Man talar där om beteendedesign, beteendeanalys och beteendepåverkan istället för nudging; ord som inte har samma genomslag men som garanterat betyder samma sak om 15 år. I länder där genomslaget händer nu eller lär komma snart så är nudging mycket vanligare, just för att öka uppmärksamheten. Där finns länder som Italien, Frankrike och Sverige.

Frågan är då: ska man ska sluta fokusera på begreppet nudging när man fått ett genomslag? Jag lutar åt att svaret är ja. Möjligheterna att använda beteendekunskaper är ändå så mycket bredare och djupare än bara nudging att man vill kunna lyfta allting till en högre nivå när man kan. Att riskera att i framtiden få en för kraftig association till buzzword motverkar det.

Samtidigt finns det tecken på att det faktiskt går att som Pelle försöka motverka buzzwordstrenden. Jag pratade om hans försök att motverka denna trend med en av hans danska konkurrenter, och de upplevde att trenden avtagit och till och med vänt i Danmark. Deltagare som kommer på deras nudgingkurser och föreläsningar idag hade mycket bättre förståelse för vad nudging är från tidigare än vad deltagarna hade för två-tre år sedan. Om det är ett resultat av Pelles insatser är förstås svårt att bevisa, men det visar att det är en öppen fråga hur nudging kommer användas framöver.

Det kommer alltså vara bra att veta vad nudging är i detalj ett bra tag till. I nästa inlägg går jag igenom just de betydelsedetaljerna.

  1. Deras ursprungliga titel var Libertarian Paternalism.
  2. Sunstein är i grunden jurist och gör ingen egen beteendeforskning. Han publicerar dock böcker som innehåller hans personliga analyser och åsikter på hur nudding används och borde användas. Med andra ord den typen av sammanhang ordet nudge upsrungligen skapades för.